Det handlar om att utvärdera både VAD som utförts under året/perioden, men framförallt HUR jobbet har gjorts!

Emellanåt får jag frågan från chefer, hur de ska kunna ge olika lönepåslag till sina medarbetare som ju faktiskt gör samma jobb. Fast gör de samma jobb? I detta sammanhang är det viktigt att förstå skillnaden på vad som görs och hur detta sedan utförs. Vi kan nämligen ha flera medarbetare som gör samma vad, men inte alls samma hur. Det är stor skillnad på dessa båda termer.

I ett resonemang med chefer brukar jag välja lärare som ett exempel (eftersom alla gått i skolan så kan alla relatera till yrkesrollen lärare). Tänk på en riktigt bra lärare du haft och tänk på en som inte alls var bra. Utgå från att det är vid samma tidpunkt du gör din jämförelse. Ska dessa båda ha samma lön och samma löneökning? Nej, blir oftast svaret. Faktum är att de gör ju samma jobb, alltså undervisar elever. Men de gör inte samma hur, d v s hantverket i sitt jobb! Färdigheten att undervisa och graden av skicklighet i detta. De bemöter inte sina elever på samma sätt och de är inte lika intresserade av att utveckla sina egna färdigheter och samtidigt se till att verksamheten förbättras mm.

De gör samma vad men inte samma hur, och det är i hur:et skillnaden finns. Hur jobbet utförs. Det som vi ibland kallar för mjuka värden och egenskaper. Vi har för vana att mäta saker i mängd och antal. Hur många eller hur mycket av något som är utfört. Där har vi en tradition av att förlita oss på resultat och att dessa resultat kan särskilja vem som utfört något bra och vem som inte lyckats lika väl. Fast i de flesta yrken är det inte alls bra att mäta antal, det är t. o. m.  en riktigt dålig idé att mäta på ett sådant sätt.

Det vi däremot vet via forskning är att fokus på beteenden och mjuka värden istället för att mäta resultat kopplat till hårda värden som antal och mängd, kommer att gynna företagets utveckling framåt. När arbetsledning fokuserar på att styra och leda med mjuka värden, så kommer medarbetare i större grad bli medvetna om sina beteenden. Att sätta mål, följa upp och utvärdera på mjuka värden kommer automatiskt att öka resultatet ekonomiskt, eftersom detta främjar engagemang, samhörighet och kommunikation. Faktorer som starkt bidrar till trivsel och välmående. Personer som mår bra presterar bättre. Hög prestation gör i sin tur att företagets resultat blir bättre. Det handlar alltså mer om att styra hur vägen till resultaten ska gå till, inte styra på resultatet i sig. Sluta sätta mål utifrån antal och mängd och istället formulera målen utifrån önskade beteenden.

Låter det svårt? Kanske inte svårt, men ovant för de flesta. Här har vi på Cenceo vår absoluta styrka. Med en metodik som starkt främjar att svänga om till ett modernt sätt att leda, där chef och medarbetare samskapar verksamhetens innehåll, får du möjlighet att fokusera på vägen till de ekonomiska resultaten som går via de mjuka värdena.